Det här är historien om en mycket liten man med en stor blå hatt.
Det var en gång en mycket liten man med en väldigt stor blå hatt. Det intressanta med denna lille man var inte hans extremt korta växt utan snarare hans enormt stora blåa hatt. Hatten var dansk, luktade illa och såg väldigt lustig ut. Gamla tanter brukade ställa sig på rad när den lille herren gick förbi och skratta högt och bordust. -Titta tanter där kommer den lilla mannen med den mycket stora hatten! kunde den lilla mannens hatt höra innan den fann sig själv liggandes i trasigt skick vid trotoarens vassa kant. Det var inte så att de gamla tanterna var taskiga eller elakt sinnande i normala fall, tvärtom, detta var samma gamla rara tanter som man hittar i kök runtom landet bakandes och mysigt lugna. Det var helt enkelt mannes stora blåa hatt som fick dom att tappa besinningen, den såg ju så lustig ut. Stor och blå liksom.
--Fortsättning följer.